Reflektion i FRA-lagens adventsmörker

Det finns egentligen ingenting att säga idag, efter att kontroll och övervakningssamhället nu slutligen är på plats behöver man kanske mest av allt tid med sina egna tankar.

Som statsvetarstudent diskuterade man de filosofiska aspekterna av att demokratin kan avskaffa sig själv, att demokratin som samhällsmodell inte har några spärrar mot ett sådant beslut taget i sann demokratisk ordning. Då fanns det ett historiskt exempel att referera till. Trodde inte att jag skulle ha anledning att reflektera över detta igen, inte i Sverige femton år senare.

Idag ska vi minnas och begrunda, men mest av allt måste vi inse att inget, inte ens det grundläggande är givet, inte i Sverige, inte ens under en borgerlig regering.

I morgon börjar valrörelsen och inte en dag, inte ett partimöte, inte en politisk diskussion ska undkomma ett krav på återinförda och intakta medborgerliga rättigheter. Det förakt för liberala grundprinciper som inte minst mitt eget parti visat prov på kommer att få långtgående konsekvenser och vi kommer inte att låta oss förblindas av banala näringspolitiska eller skattepolitiska utspel. Vi kommer att återerövra de demokratiska rättigheter som bestulits oss och tills detta skett kommer vi att mota bort alla andra frågor ifrån agendan.

Demokratin är stark nog att stå emot också denna utmaning, och vi som tror på människor och dess rättigheter kommer att vara så uthålliga som det krävs.

Utforska inlägg i samma kategori: FRA, FRA-lagen, medborgarrätt

Etiketter Brevhemligheten, demokrati, FRA, FRA-lagen, medborgarrätt

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.