Grön ungdom har nästan rätt, men av fel anledning
Maria Ferm och Christian Valtersson skrev igår på Expressens debatt sida att FRA-måste läggas ner, dom gör tyvär detta med ett väldigt luddigt och delvis felaktigt argument. SvD’s ledarblogg hugger tillbaka, mer för att det är valrörelse än för att Ferm’s och Valtersson’s bristfälliga historiska kunskaper egentligen berör den centrala frågans relevans, är FRA en legitim myndighet?
Till skillnad ifrån Grön Ungdom skulle jag inte vilja ifrågasätta FRA’s legitmitet när snokandet började under brinnande världskrig. Faktum är, att om världen stod i brand och dussintals miljoner människor låg döda längs sveriges gräns och i vårt omedelbara närområde, skulle kanske vi medborgare ha en något större acceptans för att få vår korresponden konfiskerad och våra liv genomlysta av staten.
Inte heller skulle jag ifrågasätta det legitima i relevant signalpaning under det kalla kriget, när Sovjetiska örlogsfartyg låg och slirade på gränsen till svenskt territorium och luftlandssättningsbrigader stod klara i baltikum. Att fånga in militära signaler i luften skulle inte heller i dag skapa särskillt många höjda ögonbryn. Det är inte, och har aldrig varit detta, den så kallade ”fra-debatten” har handlat om.
Istället handlar det om en myndighet som plötsligt saknade en relevant verksamhetsplan och därför lyckas med konststycket att dupera aningslösa politiker till att misstänkliggöra hela befolkningen. Fienden finns tydligen inom oss och därför måste ett finmaskigt nätt läggas över allt och alla, frihet är farligt. Man lyckas på några år att inte bara ”hävda” sin ”nya” relevans, man får dessutom möjlighet att genom Åkessons dåvarande anställning på försvardepartementet, skriva sin egen myndighets lagstiftnings. Att avgränsningar saknas torde inte förvåna någon i detta cyniska rävspel. Man lyckas också med att få hundratals nya miljoner av skattemedel, och försätter därmed befolkningen i den prekära situationen att de tvingas betala sin egen förnedrande övervakning.
Låt oss acceptera faktum, en underättelseorganisation kommer alltid att ha special-lagar och man kommer i sin iver att nå resultat även att tumma på dessa regler. Folkvalda politiker med integritet måste hålla i strypsnaran, så att inte demokratins försvarare plötsligt blir dess största hot, gränsen är nämligen trådsmal.
Allt bygger på genuint och grundmurat folkligt förtroende, utan medborgarnas tillit kan inte en organisation som FRA finnas i en demokrati, det blir en demokratisk anomali. Jag skulle vilja hävda att FRA i den mån de varit kända för den breda allmänheten har spelat en i befolkningen legitim roll fram till på 90-talet. Men, när man krävde ett öppet mandat för att kränka de mest grundläggande medborgerliga rättigheterna också underminerade sin i övrigt legitima verksamhet så slog man sitt eget mandat i spillror.
FRA är idag delvis av egen beskyllan, delvis på grund av politisk inkompetens och bristande integritet en organisation som inte åtnjuter något som helst folkligt förtroende. En myndighet vars existens har kommit att bli ett hot mot allt det som organisationen sattes upp att beskydda.
Jag ser inte framför mig ett land som saknar förmåga till underättelseinhämtning, men det kräver ett upphävande av masskonfiskeringen av civil korrespondens, en sanningskommision, det kräver legitima metoder, ett nytt ledarskap med allmänhetens förtroende, och jag skulle nog föreslå en ny bokstavskombination.
Så jag håller med Ferm och Valtersson, men inte p.g.a något som skedde på 40-talet, utan p.g.a det som händer här och nu.
Om politikerna ville visa någon som helst respekt mot medborgarna i detta land, skulle man börja genast, helst i går.
Mvh
M
Utforska inlägg i samma kategori: FRA, FRA-lagen, miljöpartietEtiketter demokrati, FRA, FRA-lagen, Grön Ungdom, Integritet, medborgarrätt, miljöpartiet, MP, signalspaning
You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.
april 27, 2010 den 11:31 f m
Frånsett att du verkar lite väl tolerant till övervakning i en extremsituation så kan jag instämma i ditt resonemang.
Något slags underrättelseverksamhet är nog nödvändig i denna onda värld. MEN den ska vara reglerad, övervakad och givetvis inte omfatta annat än verkligt misstänkta.
april 27, 2010 den 12:36 e m
Jag har inget problem med legitim underättlseinhämtning, detta är ingem stöttesten för mig.
Det jag har problem med är övervakning av sina egna medborgare, helt oskyldiga sådanan och den fullständigt rättsvidriga idén om att man kan se grundläggande medborgerliga rättigheter som en sakpolitisk fråga uppe för omdefinition beroende på dagsfomen.
OM FRA bedrev en legitim verksamhet som jag utgår ifrån har varit fallet under tidigare decennier ser jag inte detta som uppenbart problematiskt.
Den smutsigaste delen av massövervakningsivrarna retorik är det faktum att de medvetet sammanblandar konceptet signalspaning med massiv avlyssning i civial kablar. På så sätt försöker de definera alla som tror på den demokratiska rättsstaten som flummiga tomtar som motsätter sig grundläggande omvärldsbevakning.
april 29, 2010 den 7:18 e m
Nu känns det som att du läst artikeln dåligt.
Vi vill ju inte lägga ner på grund av något som hänt tidigare, som du skriver, utan på grund av att myndigheten inte är anpassad efter de moderna förhållandena utan efter det kalla krigets förutsättningar (vilket är det relevanta – dessutom fick myndigheten sitt nuvarande namn först på 60-talet).
Det är ju utifrån dagens samhälle en institution eller myndighet måste motivera sitt existensberättigande. Detta utvecklar jag i ett blogginlägg: http://baksteg.blogspot.com/2010/04/lagg-ner-fra.html
Mvh
Christian Valtersson
april 30, 2010 den 9:03 f m
Christian,
Jag skulle kunna ha vänt på det, och rubricerat med ”SvD har delvis rätt”. Huvudpoängen för mig är inte att kritisera er för vsd jsg tycker är lite luddiga formuleringar som i alla fall implicit ifrågasätter FRA på historiska grunder som även i en välvillig tolkning skulle kunna uppfattas som tvivelaktiga.
Huvudpoängen är att separera signalspaning och massavlyssing, där signalspaning inte är fel per defintion, utan högt legitimt. Bristen på legitimitet uppstår när signalspaningen delvis börjar bygga på icke legitima metoder.
FRA’s verksamhet genomgick därmed ett paradigmskifte när man började konsfiskera människors privatkorrespondens. Men lösningen är inte att lägga ner FRA i sig, utan att skapa en signalspaningsmyndighet som har befolkningens förtroende och vars metoder faller inom det som är rimligt i ett demokratisk rättssamhälle.
I grund och botten tycker vi nog ungefär lika, men jag tycker era formuleringar inte var 100%
Mvh
Mikael